Egentligen kände vi inte varandra.
Vi var någon slags tidig tonårsflört.
Mycket msn. Mycket sms. Mycket pirr liksom.
Men jag minns dig så tydligt.
Jag minns när jag såg dig och J sitta på läktaren under en tävling. Det var du som utmärktes. Jag tittade på dig i smyg och du var snygg som fan.
Vi pratade och du hade ett sånt lustigt smeknamn.
Du ville inte ta av dig skorna för att dina fötter luktade skit. Jag tyckte att det var kul.
Det var något med dig som var så speciellt. Som att du hade en hemlighet men inte ens själv visste vad det var.
Du var svårsnygg och blygsocial.
Jag låg och tänkte på dig den natten. Var nog då som jag blev lite kär i dig. Trots att jag hade någon slags pojkvän eller vad man kan kalla det.
Du var på tävlingen dagen efter och jag visste hela tiden vart du var.
Jag kunde inte sluta titta på dig men när jag såg att du tittade på mig låtsades jag hålla på med något viktigt.
På kvällen kysstes vi á la visp. Eller hånglade. "Strulade". Jag var så glad!
Jag ville inte att kvällen skulle ta slut eftersom att jag skulle åka hem dagen efter.
Vi pratade länge efteråt. Men som sagt, genom tonårsforumet msn. Länge och sent på nätterna. Min pojkvän var så jävla arg på dig och jag kunde inte bry mig mindre om honom.
Du och jag träffades några gånger till.
Jag minns att du skrev en låt till mig. Eller en text. En typisk frizon-låt, men det var en låt om mig, till mig och den var fin. Jag tyckte mycket om den och jag undrar vart den är nu.
Men som alla tonårsförälskelser rann det ut i sanden. Men vi pratade kontinuerligt ett par år efteråt fortfarande. Från och till och ditt namn lyste fortfarande grönt på msn fram tills dess att facebook-chatten knuffade undan msn från tronen.
Nu har vi inte pratat på nåt år och du är död och jag är ledsen. Trots att du inte var en så stor del av mitt liv just nu så har du varit det. Och din död har påverkat mig. Den känns i mitt hjärta.
Jag har tänkt på dig idag, tänker på dig ikväll och jag kommer tänka på dig imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar