Det var det här som hände och jag skäms inte!

350 jävligt svettiga kalorier på löpbandet senare bestämde jag mig för att inhandla mat, då dagens inmundigande endast bestått av tre skivor bacon och två fattiga salamiskivor. 


Med allt blod uppe i huvudet och svettglansigt hår ställde jag mig vid korven på Coop. Vickan hade köpt asgod korv på flygplatsen hem från Berlin och jag visste att hon skulle lacka pelle om jag åt upp den, så jag bestämde mig för att köpa en egen. Mycket större och saftigare! Så att hon skulle bli skitavis och tigga om att få smaka.  


Men när jag kom fram till korven och skulle välja ut en smaskig jävel fastnade blicken på prislapparna. Jag kunde inte tro det. 
95 JÄVLA SPÄNN FÖR ETT LITET JÄVLA KORVHELVETE! 
Hur fan är det möjligt? Jag kände hur ansiktet blossade upp till ännu en rödare nyans.  
"ÅH FYFAN VAD DYRT!!! Det är ju för fan sjukt! SJUKT! Att ni itte skäms... !" skrek jag och viftade med korven mot gubben som stod i charken lite längre bort.


Och med långa, markanta kliv och med korven i högerhanden flåsade jag fram till kassan och knuffade mig fram till kassörskan. Jag slängde korven på rullbandet och röt "Vem fan är det som är ansvarig här?! Jag ska prata med den som är ansvarig!" 


Hon torkade bort mitt salivstänk ur hennes ansikte och förklarade försiktigt att chefen hade gått för dagen men att jag gärna fick återkomma imorgon vid 12-tiden då han skulle vara på plats. 
"Menar ni på allvar att ni tar 95 jävla spänn för den här sketna lilla korven?!" röt jag igen och spärrade upp båda ögonen och viftade med mina näsborrar. 
"Jag är ledsen, men det är inte jag som bestämmer priserna här. Vi får varorna från en leverantör men kommer ni tillbaka imorgon klockan 12 så får ni gärna ta den här diskussionen med min chef", försökte hon osäkert. 


Människor hade börjat komma närmare och sträcka på nacken för att se vad det var som pågick. Vem är det som gapar och för sånt liv? Och om vad? 


"Är ju för fan helt sjukt! Jag blir så jävla förbannad! Här sliter jag dag ut och dag in för att ha råd med alla mina utgifter och idag tänkte jag unna mig en liten göttekorv men det kan jag ju bara fetglömma med tanke på att jag fan kan köpa mig en halv bil för samma pengar!" 
Hon blev generad och försökte sig på något slags "ursäkta-men-jag-kan-inget-göra". 


Människorna på Coop hade börjat viska med varandra och någon fnissade tyst. Jag vände mig mot dem.
"Och vad fan glor ni på då?! HA?! Är det så jävla konstigt att en blir förbannad! VA?! SKRATTA ITTE!" Skrek jag och reste mig hotfullt mot dem. 
"VA?! NU E DET ITTE SÅ JÄVLA KUL LÄNGRE VAA?!"


Jag tog korven från rullbandet och kastade den med all min kraft ner i stengolvet. Det blev helt tyst. Ingen rörelse, inget ljud. Alla stod helt stilla. Tiden hade stannat inne på Coop. 
"HOROR!" Gapade jag igen och spottade på golvet. Jag tittade på människorna och väntade på någon slags reaktion, men alla var helt orörliga och tittade tillbaka på mig.  
Jag andades högt och tillslut visade jag fingret och gick ut därifrån.  


E