Vaknade av att jag nästan kvävdes av min täppta, högra näsborre. Lyckades rädda livet på själv efter en hjälteinsats med hjälp av papper och bra lungor.
Det enda jag egentligen gör är att sakna. Saknasaknasaknasakna. Och längtar. Förstår inte riktigt skillnaden mellan dessa. Men att jag saknar och längtar - det gör jag.
Och så är det så jävla kallt ute.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar