Halvsjuka

Ena näsborren rinner, den andra är lika täppt som Sahara öknen är sandig. Halsen är lika rispig och hes som en bromma-morsas hals efter den första morgonciggen under fläkten. Tröttheten ligger som ett tungt täcke över huvudet men du är liksom inte trött. Man är bara jävligt halvsjuk. Den värsta av alla sjukdomar. Du är i mitten av frisk och jävligt sjuk. För frisk för att vara sjuk. För sjuk för att vara sjuk. 

Och det värsta av allt. Som halvsjuk är det ingen som tycker synd om en. Ingen självömkan är tillåten. Det suger. På riktigt. 

Jag har startat ett nytt liv som halvsjuk. Gymmet varje dag, nyttig mat och mindre garderobs-shottar. Det går bra som fan, om man bortser från en shot och en cheese igår natt. Highmotherfuckingfive!

Förresten är det bara jag som tänker på restaurang 'Bee' i Göteborg när jag säger ordet 'halvsjuk'?

Fred och sånt

Vickan